– but I know we can fix it, sa jag och gick fram till henne för att ta hennes hände i mina och bara hålla om henne och säga att allting skulle bli bra igen.

– no, sa hon och bakade lite bort från mig.

– I don’t understand.

– we can’t be together, sa hon och tittade upp på mig.

Hon kysste mig sedan en gång på kinden och gick sen in och stängde dörren efter sig. Jag stod bara kvar där och tittade på dörren som hon nyss hade gått in igenom. Det var då jag visste att allting inte skulle bli bra igen…

Natalies perspektiv

När vi kom fram till bowlinghallen så letade vi reda på skor och klott. Jag hittade ett blått, Liam ett grönt, Zayn ett gul och Louis ett lila. När vi kom ner till banorna där vi skulle spela så la jag märke till en sak. Jag var tvungen att titta en gång till för att se om jag inte såg i syne. Men det gjorde jag inte.

-why are we the only one how is here? Frågade jag och tittade frågande på killarna som stod och skrattade åt någonting.

-beacuse we rented the whole alley, fick Zayn fram mellan skratten.

– why? Viskade jag lite så att bara Liam skulle höra för att han stod närmast mig.

-you know what happened to Allison and the fans, sa han och log lite.

-so you guys rented the whole alley just for us? Var jag tvungen att fråga en gång till.

Dem nickade bra och log åt att jag vart helt förvånad och jag visste inte vad jag skulle säga. Liam ställde sig bakom mig och höll om mig runt höften. Jag lutade mitt huvud bakåt mot hans och tittade in i hans mörkbruna ögon och mimade med munnen ”thank you” och log lite. Han log bara och kysste mig på munnen. Någon harklade sig och vi försvann ut från våran värld som det bara var han och jag i. jag tittade bort på Louis och Zayn och dem stod och tittade på oss.

-if you’re done…, sa Louis otåligt och pekade på banorna.

Vi tittade på varandra och skrattade lite och sedan började vi spela.

Jennas perspektiv

När jag kom hem så fick jag se att mamma stod och väntade på mig och hon såg inte det minsta glad ut.

– var har du varit? Du sa ju att du skulle komma hem igår kväll efter att jag hade pratat med dig, sa hon och såg inte det minsta glad ut.

– jag råkade somna, sa jag snabbt och tog av mig skorna och jackan lika snabbt som jag hade sagt det.

Jag skyndade mig upp för trappan in till mitt rum men mamma han stoppa mig innan jag han komma upp.

– vem var det du sov hos? Frågade hon oroligt och tittade allvarligt påp mig.

– det är ingen du känner, sa jag och hoppades att hon skulle lägga av.

– är det en kille? Frågade hon osäkert, hennes blick blev mer och mer osäker och jag såg på henne att hennes tankar började flygga iväg och tänka dem mest otänkbara hemska tankar.

– ja, men jag lovar att det aldrig ska hända igen, sa jag snabbt innan hon han tanka några andra tankar om det.

Jag såg på henne att hon inte hade pratat klart med mig och jag började bli lite otålig.

– var det något mer? sa jag och tittade på henne.

– du får inte träffa den här killen mer, sa hon och tittade ner i golvet lite.

– va?

– ja, du hörde mig.

– men varför? han har ju inte gjort någonting, sa jag och min rösten började svika mig.

– nu är det bara så och det är ingen ide att ens försöka att säga i mot, sa hon och började gå ner för trappan.

– du kan ju inte bestämma vem jag får träffa och inte. han har inte gjort någonting, det var jag som somnade och jag lovar att jag inte ska göra om det, nu skrek jag så att hon skulle höra.

Jag fick inget svar tillbaka och tårarna ran ner för mina kinder. Det enda jag kunde tänka på var ”varför”. Jag sprang in på mitt rum och slängde mig på sängen.

”hur kunde hon göra så här mot mig” var det ända som kom upp i mitt huvud om och om igen.

-why didn’t you answer me when a I called you earlier? Frågade jag och väntade på ett svar.

– I… I, började hon och Jag kunde höra att hennes röst började svika henne och hon fick svårt att prata.

– what’s wrong? Frågade jag ännu oroligare än jag var innan.

Nu hörde jag hur hon började gråta och det ända jag ville var att jag skulle vara med henne och trösta henne. Jag ville inte att hon skulle vara ledsen.

– I can’t…, började hon men slutade nästa direkt efter att hon hade sagt något. 

Jag visste inte vad jag skulle säga, det ända som jag visste var att jag ville att hon skulle vara här hos mig.

Allisons perspektiv

När vi hade ätit klar så gick Niall in i hans rum och vi andra satt kvar och pratade en stund. Jag tittade tjuv tittade lite på Harry som satt på min högra sida och små log åt honom. Jag var så glad att jag hade honom just nu efter allt som hade hänt den senaste tiden. Men den här gången när jag tittade på honom så tittade han rakt på mig med och jag log lite.

-can we watch a movie? Frågade jag och tittade på honom.

– sure, what ever you want, sa han och reste sig upp.

Jag ställde mig också upp och vi började gå mot hans rum.

– do you want to…, sa han och höll upp filmerna åt mitt hål.

– no, it dosen’t mater, sa jag och log lite.

Harry valde en film och satte in den i dvd spelaren. Filmen gick igång, han gick och släckte i taket och kom sedan och la sig ner bredvid mig. jag la mig lite mer bekvämare på hans bröst och jag såg att han log stort åt mig innan jag la ner huvudet igen.

Liams perspektiv

När Allison och Harry hade gått in i hans rum så satt vi kvar en stund och pratade. Men efter en stund så tröttnade Natalie på att vi bara satt där och pratade så vi alla bestämde oss för att åka och bowla. Jag gick in till Nialls rum för att fråga om han ville följa med. men så fort jag öppnar dörren så springer han rakt ut från den och ut i hallen. Han hinner knappt ta på sig skorna innan han kastar sig ut genom dörren och smäller igen den efter sig. Jag tittade på dem andra som nu stod och tittade frågandes på mig.

– I guess he’s not coming with us, sa jag och log lite mot Natalie.

– then I’ll guess it’s just us then, sa Natalie och tittade på Zayn, Louis och mig.

Vi nickade instämmande och log lite åt varandra. Jag gick in till Harry och Allison för att säga var vi skulle. Sedan åkte vi till bowlinghallen.

Nialls perspektiv

Hon svarade inte när jag försökte prata med henne. Jag ville att hon skulle säga vad det var för fel så att jag kunde trösta henne.

– I’ll be there in ten, sa jag och la på innan hon han svara.

Jag öppnade dörren och krockade nästan med Liam på vägen ut. Jag lyssnad inte på om han sa något jag tog bara på mig skorna och sprang ut genom dörren och ner för trappan. När jag kom ner till gatan tog jag en taxi så fort som jag kunde och hoppade in. Jag sa adressen till Jennas hem och lutade mig lite tillbaka i sättet som jag satt på. Efter några minuter stannade taxin och jag tittade ut genom fönstret för att se om det var rätt hus som jag hade vart vid bara några dagar tidigare. Jag betalde lite snabbt och gick med snabba steg in på grus gången som lede fram till yterdörren. Jag ringde på klockan och samtidigt som jag gjorde det så kände jag hur nervös jag började bli. Tänk om det var hennes föräldrar som öppnade dörren och om det var så vad skulle jag göra och säga. Efter en stund så hörde jag fotsteg som kom närmar där inifrån och efter en lite stund så öppnades dörren lite på glänt. Jag skulle precis börja prata när Jenna knuffade ut mig och stängde dörren så tyst som hon kunde efter sig.

– what is wrong? Frågade jag och tittade oroligt på henne.

Hon ville inte titta på mig. jag såg att hon tittade på hennes hände samtidigt som hon funderade på vad hon skulle svara. Hennes ögon var röda och söndergråtna.

– you can’t be here, sa hon lite tyst och tittade upp lite på mig.    

– why? Fick jag fram med darrig röst och jag kände hur rösten började låt konstig.

– I… we. This is so hard, sa hon lite tystare och jag såg att enu en tår rann ner för hennes kind.

– but I know we can fix it, sa jag och gick fram till henne för att ta hennes hände i mina och bara hålla om henne och säga att allting skulle bli bra igen.

– no, sa hon och bakade lite bort från mig.

– I don’t understand.

– we can’t be together, sa hon och tittade upp på mig.

Hon kysste mig sedan en gång på kinden och gick sen in och stängde dörren efter sig. Jag stod bara kvar där och tittade på dörren som hon nyss hade gått in igenom. Det var då jag visste att allting inte skulle bli bra igen…

-how long have she been asleep? Frågade han och kollade lite på klockan som hängde på väggen.

-about an hour or tow, sa hon.

Han gick iväg och jag förstod att det var in till Allison.

-can you guys make the table? Frågade hon och tittade på Louis, Zayn och Niall.

– sure, svarade dem glatt i kör och började plocka fram bestick och tallrikar.

Jag hjälpte henna med att dela dem sista pizza bitarna.

Jennas perspektiv

Nästa morgon så vaknade jag ganska tidigt. Jag satte mig upp rak lång i sängen och tittade mig omkring. Det första som kom upp i mitt huvud var: var är jag? det var då jag kom ihåg att jag hade somnat bredvid Niall. Jag satte mig på sidan av sängen och tog upp min mobil som låg överst i den svarta väskan. 07:03 lös det med stora vita siffror. Jag såg också att jag hade fått ett sms och jag visste direkt att det var från mamma. Jag ville inte titta på det men jag visste att jag måste. Så jag trycket upp sms:et och läste igenom det lite snabbt. Jag tittade på Niall och bestämde mig för att låta honom sova. Men jag lämnade en lapp bredvid sängen och smög sedan ut ur rummet.

Jag sprang hela vägen hem och så snabbt jag kunde. Men när jag kom fram till yterdörren så saktade jag in farten lite. Jag låste upp dörren tyst så att dem inte skulle höra mig. Jag stängde dörren så tyst som jag kunde efter mig. Så fort jag hade tagit av mig jackan och skorna så vände jag mig om och fick se en gestalt som stod där och tittade lite argt på mig.

Harrys perspektiv

Jag gick ut i hallen och in i mitt rum. Jag smög in och stängde försiktigt dörren efter mig. först stod jag bara där och tittade på henne. Jag såg inte så mycket av henne för att det var så mörkt men jag gissade på att hon låg och sov. Jag gick fram till henna och pussade på hennes panna. Hon rörde lite på sig och gnydde till.

– hi, viskade hon och log lite.

– how are you feeling? Frågade jag och tog upp handduken som hade åkt ner på golvet och lade i hennes varma panna igen.

– not that good, sa hon och försökte att sätta sig upp.

-you don’t have to get up i was just wondering how you were feeling, sa jag och log åt henne.

– but I want to be with you now when you are home, sa hon och envisades med att sätta sig upp så att jag fick plats.

-Natalie had made some pizza if you want some? Fortsatte jag och tittade ner på våra sammanflätanden händer.

– that sound good, sa hon och tittade på mig.

Jag hjälpte henne upp ur sängen och sedan gick vi ut till dem andra som redan hade satt sig ner när vi kom in i köket.

– that smells amazing, sa hon och log mot Natalie.

– don’t you mean amazayn, sa Niall och log åt oss.

Zayn slet sig från sin pizza och tittade på oss eftersom vi hade sagt hans namn.

– what? Sa han med munnen ful med mat.

Vi skrattade bara och satte oss ner. Han brydde sig inte mer om det och inte vi heller.

Nialls perspektiv

När vi hade ätit upp så bestämde jag mig för att ringa till Jenna. Så jag gick in i mitt rum och letade fram min mobil. När jag hade hittat den så ringde jag till henne men hon svarade inte. Jag väntade en stund och sedan ringde jag en gång till, den här gången så svarade hon.

– hi, sa hon och jag kunde höra på rösten att hon inte lät så glad. 

– hi, sa jag lite gladare och hoppades att hon skulle bli lite gladare när hon visste att det var jag som ringde.

– hi Niall, sa hon men jag kunde inte höra någon skillnad på hennes röst.

-why didn’t you answer me when a I called you earlier? Frågade jag och väntade på ett svar.

-I…I, började hon och Jag kunde höra att hennes röst började svika henne och hon fick svårt att prata.

-what’s wrong? Frågade jag ännu oroligare än jag var innan.

Nu hörde jag hur hon började gråta och det ända jag ville var att jag skulle vara med henne och trösta henne. Jag ville inte att hon skulle vara ledsen.

-I can’t…, började hon men slutade nästa direkt efter att hon hade sagt något. 

Jag visste inte vad jag skulle säga, det ända som jag visste var att jag ville att hon skulle vara här hos mig.

Jag kramade om honom länge och andades in hans lukt.

– Natalie is her about an hour, viskade han i mitt öra och små log lite.

– okay, sa jag lite ledsamt och hängde läpp.

– I love you, sa han och kysste mig i pannan en sita gång innan han gick ut.

– I love you too, sa jag snabbt innan han hann gå ut.

Allisons perspektiv

Jag låg kvar i sängen en stund och bara blundade en stund. Jag tog upp mobilen och ringde upp till Natalie. Hon svarade efter en liten stund.

– hej! Sa hon glatt.

– hej, sa jag och försökte att låta lite glad bara för att hon gjorde det.

– jag kommer om ungefär en timme, sa hon och jag hörde att och flåsade lite i luren.

– vad gör du? Sa jag.

– inte så mycket ska bara springa in och handla lite och sen så kommer jag, sa hon och andades ut.

– okey vi ses då, sa jag och lade på.

Jag gick ut till köket och tog ett äpple i ena handen och gick in i vardagsrummet och satte på tv:n en stund. Jag zappade mellan kanalerna men hittade inte något att titta på så jag stängde av den och väntade på att Natalie skulle komma.

Natalies perspektiv

Jag sprang snabbt in i mataffären och handlade det jag skulle ta med mig till Allison. Jag försökte att skynda mig så att hon inte skulle få vänta så länge.

Efter nästan en timme så kom jag fram till killarnas lägenhet. Den låg inte så långt bort från mataffären utan det som tog tid var att släppa på dem tunga matkassarna. Jag plingade på dörren samtidigt som jag ställde ner den ena kassen på golvet. Jag hörde hur hon hasade sig till dörren och låste sedan upp till mig. jag gick snabbt in med påsarna och tog av mig jackan och skorna.

– hej, sa jag och gav hennes försiktigt en kram.

– mår du bättre? Frågade jag och tittade lite oroligt på henne.

– sådär det känns inte som det, sa hon och tog upp en påse och gick in med den i köket.

– varför har du handlat så mycket? frågade hon och små log lite.

– jag tänkte att vi skulle laga något gott till killarna när dem kommer hem.

– okey, vad hade du tänkt dig då? frågade hon och tittade ner lite i dem sista påsen som jag kom in med.

– hemmagjord pizza, sa jag och började plocka upp från påsarna.

– mm vad gott! sa hon och hjälpte mig så mycket hon kunde med att plocka upp allt som jag hade köpt och lägga in de i kylskåpet.

Vi plockade snabbt in allting i skylskåpet och satte oss sedan ner i soffan. Vi satt och pratade en stund och efter ett tag så började klockan bli ett.

– jag ska fixa med pizzorna nu, sa jag och reste mig upp.

– jag hjälper dig, sa hon och reste sig också upp.

När hon ställde sig upp så vinlagde hon till och jag såg på henne att hon inte mådde bra. Hon sprang in i badrummet och jag stod som förstenad kvar på samma plats. Jag gick efter henne och såg att hon låg på badrumsgolvet. Jag satte mig ner bredvid henne och höll om henne.

– du är ju jätte varm, sa jag samtidigt som jag kände på hennes panna.  

– det kanske är bäst om du går och lägger dig och sover en stund.

Hon nickade och jag hjälpte henne försiktigt upp. Harrys rum låg inte långt bort så jag hjälpte hennes fram till hans säng och la ner henne.

– jag kommer strax jag ska bara hämta en handduk, viskade jag och gick ut för att hämta handuken.

När jag kom tillbaka så hade hon lagt sig på sidan. Jag lade den blöta handuken i hennes panna och smög långsamt ut ur rummet så att hon inte skulle vakna. Så jag fick göra pizzorna själva, några blev med skinka, ananas och ost. En del blev med skinka, tomat och ost på.

Precis när jag tog ut pizzorna från ugnen så hörde jag hur yterdörren öppnades och några som pratade.

Liams perspektiv

När vi kom hem igen så kände jag hur det luktade mat från köket. Killarna pratade fortfarande om något men jag hade glömt bort vad det var. Jag gick in till köket och fick se Natalie stå och skära upp pizzabitar.

– that smells amazing, sa jag och ställde mig bakom henne.

– you guys have to be quit, sa hon log stort mot mig.    

Dem andra killarna kom in och tittade konstigt på mig.

– where is Allison? Frågade Harry och tittade sig lite omkring.

– she’s in your room sleeping, sa hon och log lite.

– she didn’t feel that good, fortsatte hon och tittade oroligt på honom.

-how long have she been asleep? Frågade han och kollade lite på klockan som hängde på väggen.

-about an hour or tow, sa hon.

Han gick iväg och jag förstod att det var in till Allison.

-can you guys make the table? Frågade hon och tittade på Louis, Zayn och Niall.

– sure, svarade dem glatt i kör och började plocka fram bestick och tallrikar.

Jag hjälpte henna med att dela dem sista pizza bitarna.

Allisons perspektiv
Jag kröp fram mot dörren och låste upp den sakta. Han satte sig automatiskt ner bredvid mig och höll om mig han sa inget och jag sa inget heller, jag ville inte prata. Illa måendet försvann för en lite stund så jag bestämde mig för att ställa mig upp och tvätta av mig lite. Jag tog av mig tröjan och byxorna så jag bara hade linnet på mig och tvättade av mig lite i ansiktet. Det var då jag kom ihåg hur jag såg ut, jag hade inte vågat titta mig i spegeln tidigare men nu så såg jag, Kroppen var full med blåmärken eller sår. Jag tittade snabbt på Harry som nu också hade ställt sig upp. Han sa inget nu heller och det var jag glad över. Men på något sätt så var jag var rädd över vad han skulle säga… 

Jennas perspektiv

När vi hade kommit tillbaka och vi hade lämnat av Natalie och Liam så åkte vi hem till dem andra killarna. Vi satte på en film och satte och oss i Nialls rum och tittade på den ett tag. Jag hörde hur min mobil började ringa och jag letade snabbt upp den.

– hej, svarade jag och försökte att lugna ner mig.

– var har du varit? Varför har du inte svarat när jag har ring dig? sa mamma oroligt i telefonen.            

 – jag sa ju att jag skulle till en kompis, sa jag och tittade nervöst på Niall.

– ja men jag trodde att du skulle vara hemma nu eller i alla fall at skulle ringa och tala om var du var, sa hon oroligt och jag kunde höra på hennes röst att hon hade varit orolig för mig.

– ja men förlåt då, sa jag och suckade lite.

– men du vet ju at tvi blir oroliga när du inte säger till vart du är och så.

– ja jag vet men jag lovar att ringa nästa gång. Men jag måste gå nu jag kommer hem snart, sa jag och la på innan hon hann svara.

– how was it? Frågade Niall och tittade oroligt på mig.

– my mom, sa jag bara och satte mig ner igen.

Jag sa inget mer och det gjorde inte heller han. Istället lutade jag mig mot honom och log lite. filmen höll på en stund till och efter ett tag somnade jag i hans varma famn…

Harrys perspektiv

Jag sa inget utan gick bara fram till henne och höll om henne.

– should we go to bed again, sa jag och tog bort hennes hår från ansiktet.

Hon nickade och vi gick in i mitt rum igen. Jag hjälpte henne ner i sängen och la mig snabbt ner bredvid henne. Hon log på sidan och jag på andra sidan så att vi tittade på varandra. Jag kände hennes andetag mot mitt ansikte, hon la sitt huvud närmare mitt bröst och efter en stund somnade både hon och jag.

Natalies perspektiv

Jag vaknade av att min mobil plingade till. Jag gnydde högt och kollade vem det var. Sms:et var från Niall. Jag trycket snabbt upp sms:et och läste det.

”sorry if I wake you up but Liam needs to come home beacuse we are supposed to be on a photo shoot about an hour xx Niall”

Jag tittade snabbt ner på sena sidan av mig där han låg och sov.

Jag skrev ett snabbt svar om att han skulle komma.

-Liam honey, you have to go up now, viskade jag i hans öra.

– mm just five more minutes, sa han och vände sig om i sängen.

– no now, sa jag och satte mig över hans rygg.

-you are supposed to be on a photo shoot in an hour, sa jag och små log lite.

– what? Sa han och nästan flög upp från sängen.

Jag ramlade ner i sängen på andra sidan och han for upp från sängen.

– I can make you some breakfast, sa jag och bet mig lite i läppen när jag tittade på honom.

Jag gick ut till köket för att göra frukost och han gick in i duschen.

-witch shirt should I take? Kom han ut och frågade efter en kvart.

Han höll upp två olika tröjor i händerna och tittade på mig.

– I think you should take the gray one, sa jag och pekade på den.

Han drog den över huvudet och lade tillbaka den andra i väskan. Sedan kom han tillbaka till mig och hjälpte till med frukosten.

Allisons perspektiv

-honey, I’m gona go now but i will be back in five hours.

– no, don’t leave me, sa jag och satte mig upp och tittade oroligt på honom.

-I have a photo shoot with the other boya and i have to go now, sa han och kysste mig i pannan.

Jag kramade om honom länge och andades in hans lukt.

– Natalie is her about an hour, viskade han i mitt öra och små log lite.

– okay, sa jag lite ledsamt och hängde läpp.

– I love you, sa han och kysste mig i pannan en sita gång innan han gick ut.

– I love you too, sa jag snabbt innan han hann gå ut.

Jag gick in i köket och plockade fram lite godis och chips och hällde upp i två små skålar. Jag kollade om ci hade något att dricka och hittade en cola flaska i kylskåpet. Jag hällde upp lite i ett glas och såg att det bara fanns ett rent. Jag letade fram två sugrör istället och stoppade ner dem i glaset. Sen gick jag ut med det till vardagsrummet där Liam satt och väntade på mig. han satte på filmen och jag satte mig ner bredvid honom och kysste honom mellan leendena.

-you know that you are my everything, sa han och tittade djupt in i mina ögon.

Natalies perspektiv

– you are my everything too, sa jag och kysste honom länge och passionerat.

Han kysste mig tillbaka och tittade in i mina ögon.

-do you have to do that? Frågade jag och bet mig lite i läppen samtidigt som jag satte mig lite upp.

– do what?

-make my fall in love you over and over again every time you smile at me.

Han svarade inte utan lyfte upp mig och satte ner mig I hans knä.

– yes, sa han mellan kyssarna och jag mellan leendena.

Han lyte upp mig och vi (han)gick in i mitt sovrum och la mig i sängen. Han la sig på mig och fortsatte att kyssa mig, det var först då jag kom att tänka på var Allison, men jag litade på Liam. Det var som om han hade läst mina tankar för helt plötsligt så slutade han och tittade på mig. Jag log stort och kysste honom lätt på munnen.

-are you sure you want to do this? Sa han och tittade djupt in i mina ögon.

– mhm, sa jag och började sakta knäppa upp han skjortknappar.

Han fick av sig skjortan och min blick drogs direkt mot hans mage. Jag fick av mig min tröja straxt efter honom och jag kände hur kroppen sakta började slappna av…

Allisons perspektiv

Jag vaknade några timmar senare av att jag hörde några ute i hallen. Jag kände igen Jennas röst och förstod då att det var hon och Niall som hade kommit tillbaka. jag brydde mig inte mer om det för jag ville inte väcka Harry genom att gå upp ur sängen. Jag lade mig på sidan och tittade på honom när han sov ända tills jag somnade om igen.

Några timmar senare

Jag vaknade upp mitt i natten helt blött. Jag satte mig rak lång upp i sängen och kände hur jag sakta började känna illa måendet komma tillbaka och jag sprang upp in på toaletten. Jag låste dörren och sprang fram den sista biten till toaletten och kände hur det sved till i halsen varje gång jag kräktes. Jag satte mig ner på golvet och lutade mig mot den kalla vägen. Jag hörde några knackningar mot dörren men jag orkade inte öppna.

– can you open? Hörde jag Harrys röst utanför dörren.

Jag kröp fram mot dörren och låste upp den sakta. Han satte sig automatiskt ner bredvid mig och höll om mig han sa inget och jag sa inget heller, jag ville inte prata. Illa måendet försvann för en lite stund så jag bestämde mig för att ställa mig upp och tvätta av mig lite. Jag tog av mig tröjan och byxorna så jag bara hade linnet på mig och tvättade av mig lite i ansiktet. Det var då jag kom ihåg hur jag såg ut, jag hade inte vågat titta mig i spegeln tidigare men nu så såg jag, Kroppen var full med blåmärken eller sår. Jag tittade snabbt på Harry som nu också hade ställt sig upp. Han sa inget nu heller och det var jag glad över. men på något sätt så var jag var rädd över vad han skulle säga… 

Jag tog tag i Liams hand och höll hårt i den, jag ville inte släppa inte för en sekund. Vi satte oss i karusellen och han log bara åt mig. jag var så glad över att ha honom, jag visste inte vad jag skulle göra om jag inte hade honom.

Liams perspektiv

Vi åkte flera karuseller och jag märkte att Natalie hade blivit lite gladare än vad hon var när vi åkte. Jag gissade att det berodde på vad som hade hänt Allison. Det började bli mörkt ute och jag såg på Natalie att hon var trött.

– are tired? Frågade jag.

– a little, sa hon glatt och log mot mig.

Jag tittade på Niall och log åt honom och Jenna.

-Should we get going back home? Frågade jag och dem tittade på mig.

– Yeah, I’m starting to get tired, sa Niall och log lite mot Jenna.

Vi gick tillbaks mot bilen, jag satte mig bakom Niall och Natalie satte sig bredvid mig. hon lutade sitt huvud mot min axel och log mot mig.

– I love you, sa jag och kysste henne.

– I love you too, sa hon och log innan hon somnade.

Harrys perspektiv

Jag bestämde att vi kunde åka hem till oss direkt och se om det fanns något som vi kunde äta där. Jag hjälpte henne in till mitt rum till sängen.

– are you hungary? Frågade jag.

– no, you don’t have to get me anything I’m just gona throw it up, sa jag hon och lutade huvudet i händerna.   

– maybe you should get some sleep, sa jag och lyfte bort täcket lite.

– sure, sa hon och lade sig under täcket.

Jag gick bort mot dörren för att släcka lampan. Hon la sig ner på sidan och jag log.

– can you stay, sa hon precis när jag skulle gå ut.

– everything for you, sa jag och kröp ner bredvid henne.

Natalie perspektiv några timmar senare

Niall stannade bilen framför min och Allisons lägenhet. Det var då allting kom tillbaks, Allison hade blivit påkörd av en bil. jag skulle vara ensam hemma tills, jag gillar inte att vara det. jag tittade på Liam.

-would you come with me? Frågade jag och log.

– if you want me to? Sa han och tittade in i mina gröna ögon.

Jag nickade och öppnade bildörren.

– bye! Sa jag och Liam till dem och stängde dörren.

Vi gick upp till lägenheten och jag låste upp dörren. Det var mörkt och det såg precis ut som det gjorde när vi lämnade den i morse.

– we can watch a movie, sa jag och tittade på honom.

– if you choose one I can get some snacks, sa jag och pekade på filmerna i hyllan.

Jag gick in i köket och plockade fram lite godis och chips och hällde upp i två små skålar. Jag kollade om ci hade något att dricka och hittade en cola flaska i kylskåpet. Jag hällde upp lite i ett glas och såg att det bara fanns ett rent. Jag letade fram två sugrör istället och stoppade ner dem i glaset. Sen gick jag ut med det till vardagsrummet där Liam satt och väntade på mig. han satte på filmen och jag satte mig ner bredvid honom och kysste honom mellan leendena.

-you know that you are my everything, sa han och tittade djupt in i mina ögon.

Allisons perspektiv

Jag stod framför garderoben och kollade på min kläder i hopp om att dem skulle hoppa på mig. Men jag bestämde för ett par blåa jeans, ett vitt linne och en grå collagetröja över. Jag tog snabbt på mig dem och tittade mig sedan i spegeln. Jag ville inte se hur jag såg ut i varken ansiktet eller på kroppen. Jag kunde känna att det värkte i hela kroppen och jag förstod att det inte var något bra.

– are you done? Frågade plötsligt Harry och jag drog tillbaka mot verkligheten igen.

-yes, can you help me? Frågade jag när han hade öppnat dörren.

Han hjälpte mig upp och ut till hallen. Skorna fick jag ta på mig och jackan och sedan gick vi ut. Det tog lite längre tid eftersom lägenheten inte hade någon hiss så var vi tvungna att ta trapporna. Jag ställde mig och väntade på att han skulle komma tillbaka med bilen precis som vid sjukhuset. Fast den här gången så var det flera som tittade på mig när dem gick förbi, dem undrade nog vad jag höll på med och hur jag såg ut. Jag drog upp luvan på tröjan och satte mig försiktigt ner på trottoarkanten och väntade. Det tog bara några minuter för sen såg jag hans bil komma runt hörnet och jag tittade upp på honom när han körde fram till mig. jag ställde mig upp och gick fram mot dörren och satte mig ner i sättet. Jag lutade huvudet mot fönsterrutan och kände kylan från den i min panna. Illa måendet började sakta smyga sig på mig och kylan hjälpte. Jag kände Harrys ena hand som han drog fram och tillbaka på mitt lår. Jag tog hans hand istället och blundade hårdare samtidigt som jag fortfarande lutade huvudet mot fönstret. Jag ville bara allting skulle bli bra igen…

Jennas perspektiv

Det hade gått två timmar nu. Vi hade köpt sockervadd och åkta några andra karuseller men den som jag gillade mest var ändå kärlekstunneln.

-Should we go back to Liam and Natalie? Frågade jag efter vi hade åkt klart parisehjulet.

– sure, I can call him and ask where they are, sa han och släppte min hand och tog upp telefonen.

– who said that you could let go of my hand, sa jag och bet mig i läppen och tog tag i hans hand igen.

Han log bara åt mig och ringde till Liam. Jag titta de mig omkring för att se om jag kunde se dem men det hade hunnit bli lite mörkare ute nu så jag såg dem inte.

– they would come here, sa han och log mot mig.

Efter en stund så fick jag syn på dem och log stort.

-can’t we go on balder? Frågade Natalie och log stort mot Liam som tittade undrande på oss.

– sure, sa jag och Jenna samtidigt och hon hoppade lite upp och ner av förväntan.

Natalies perspektiv

Vi gick bort och ställde oss i kön och väntade på våran tur. Medan vi väntade så kom det fram några tjejer och frågade om autografer och bilder men jag försökte att inte bry mig. jag tittade på Jenna för att se hur hon reagerade men hon log bara.

– får jag fråga dig en sak? Frågade jag och tittade på killarna.

– visst, vad? Frågade hon och log stort mot mig.

– hur tycker du… tycker inte du att… fansen som dem har…

– vad menar du? Sa hon.

– tycker inte du att det är lite jobbigt med deras fans? Frågade jag och tittade ner på mina händer.

– nej. Kommer du inte ihåg? Frågade hon och tvekade lite.

– nej? Sa jag osäkert.

– jag var ett fans när du träffade mig så var jag med en fans, sa hon och log.

– det hade jag nästan glömt bort, sa jag och tittade ner på mina skor.

– förlåt.

– det gör inget. Men kom nu! Det är vår tur, sa hon och drog med mig fram till killarna som stod och väntade på att vi skulle komma.

Jag tog tag i Liams hand och höll hårt i den, jag ville inte släppa inte för en sekund. Vi satte oss i karusellen och han log bara åt mig. jag var så glad över att ha honom, jag visste inte vad jag skulle göra om jag inte hade honom.

Natalies perspektiv

När jag hade lagt på så gick jag ut till dem andra för att berätta vad Jenna hade sagt.

-Liam and I are going to a carnival with Niall and Jenna, sa jag och satte mig i soffan bredvid honom.

– sounds fun, sa han och kramade om mig när jag lutade mig mot hans bröst.

 – they are here about an hour, sa jag och tittade på Allison.

– är det okey? Sa jag till henne.

– ja, visst. Vi ses ju imorgon i såna fall. Sa hon och log tacksamt åt mig.

Allisons perspektiv

Efter nästan en timme så ringde det på dörren och jag förstod att det var Jenna och Niall. Även fast jag inte hade träffat Jenna så visste jag att hon var snäll för att Natalie hade sagt det och en del andra saker om henne som hon visste.

– hi! Hörde jag Natalie säga och efter en stund så kom dem in till mig.

Niall kom fram till mig och kramade om mig.

– how do you feel? Frågade han och tittade oroligt på mig.

– I’ve bine better, sa jag och log lite.

– hi! I’m Jenna, sa hon plötslig och små log lite mor mig.

– hi! I’m Allison, sa jag och försökte resa mig upp men det gick inte så bra så jag ramlade bara.

– take it easy, sa Liam som stod precis bakom mig.

Jag rodnade lite och satte mig ner ordentligt igen. Dem satte sig ner i soffan och vi började prata lite om vad dem skulle göra senare. Det skulle ta ett tag för dem att åka till karnevalen så dem bestämde sig för att åka redan nu. Jag följde med dem ut till hallen med hjälp av Harrys hjälp och gav dem alla en kram medan dem tog på sig jackorna och skorna. Jag gick sakta tillbaka till soffan men jag hann inte ditt fören jag stannade och kände hur huvudet började snurra. Jag sprang in mot toan och fram till toalettstolen och satte mig på golvet. Jag kände Harrys fingrar mot min rygg när han försökte ta bort mitt hår från ansiktet. Jag kände hur tårarna började komma och det sved i halsen. Jag satte mig ner på golvet och lutade mig mot väggen, Harry satte sig ner bredvid mig och jag lutade mig mot honom.

-can you get me a glas of water? Frågade jag och tittade upp på honom.

– shore, sa han och reste sig sakta upp så att jag inte skulle ramla efter att jag hade lutat mig mot honom.

Jag försökte ställa mig upp för att skölja av ansiktet lite med det kalla kranvattnet. Min ben veck sig direkt och jag ramla ner på golvet igen. Jag kände hur ont det gjorde i magen och armen, när jag hörde Harry komma springande förstod jag att han hade hört mig när jag ramlade.

– are you okay? Sa han och hjälpte mig försiktigt upp.

– no, snyftade jag fram.

– what happened? Frågade han och kollade oroligt på mig.

-can we just go home to your place and watch a movie maybe? Sa jag och började gå lite mot dörren.

-sure, but first I think we should get something to eat and then can we go home, sa han och hjälpte mig ut till hallen.

– I just need to change,sa jag och tittade ner på mina kläder.

-shore, I’ll help you to your room and take your bag.

Nialls perspektiv

Vi hade kört ett tag nu och vi började bli lite hungriga så vi bestämde oss för att köpa något att äta. Vi körde in på Subway och beställde var sin macka.

-Should we eat her or take it with us? Frågade jag när vi hade beställt.

– we can eat her, sa Jenna och log stort mot mig.

Vi satte oss vi ett bord vi fönstret. Vi pratade en stund medan vi åt och sedan åkte vi vidare.

När vi kom fram till karnevalen en halvtimme senare så var vi alla jätte glada.

-which should we go first? Frågade Liam och log mot Natalie.

– I want to go on that on, sa hon och pekade på pariserhjulet en liten bit bort.

– sure, sa han och tog hennes hand och tittade på oss.

– are you coming? Frågade han.

Jag tittade på Jenna och log.

– I’m a bit afraid of heights, sa hon och jag nickade åt Liam att dem kunde gå.

– I think we could go on that one instead, sa jag och tog tag i hennes hand och riktade stegen mot kärlekstunneln.

Jenna log stort mot mig och följde efter mig. det var ingen kö så vi fick sätta oss i en båt. Den flöt iväg med oss i in i en mörk tunnel. Jag hade aldrig åkt kärlekstunneln förut kanske när jag var minder men inget som jag kommer ihåg. Först var det mörkt men efter en stund så såg jag några röda lampor längre fram och några hjärtan i rosa och röda färger. Jag tog Jenna i handen och log mot henne även fast jag inte visste om hon såg mig eller inte.

-that’s so romantic, kunde jag höra henne säga.

Jag kysste henne på läpparna och hon kysste mig tillbaka.

-you are romantic, sa jag och bet mig lite läppen.

Hon kysste mig på kinden och jag bara log och njöt av att få vara här ensam med henne. Tyvärr så var tunneln slut nu så vi fick gå av.

Natalies perspektiv

Vi sprang bort till parisehjulet och ställde oss i kön. Jag såg att Niall och Jenna gick bort till en annan karusell lite längre bort och jag log mot dem.

-what are you smiling at? Frågade Liam och log mot mig.

– nothing, sa jag och kysste honom på kinden.

Det var inte så jätte lång kö men tillräckligt lång för vi skulle få vänta en kvart. under den tiden så var det flera i kön och runt omkring oss som nu hade börjat förstå vem Liam var. Jag vart nervös och visste inte riktigt vad jag skulle göra.  Det kom fram några tjejer i min ålder om jag fick gissa. Dem frågade om autografer och om dem fick ta en bil tillsammans med honom. Jag backade lite och ställde mig i backrunden. Jag ville bara vara ifred med Liam även fast jag visste att han inte bara kunde gå eller strunta i dem. Om inte deras fans fanns så skulle inte dem vara dem dem är idag. Kön hade inte rört på sig så mycket eftersom det gick en kö fram till Liam. Det var inte mycket folk här nu, Nästan alla som var här stod nu vi Liam. Jag stod nu en bit bort från honom och tittade på dem alla. Jag visste inte vad jag skulle göra eller tycka om det. Det här var just en av dem anledningarna som jag hade gjort slut med Liam från första början…

har börjat med nästa kapitel och kommer lägga ut det lite senare när jag är klar:)
men jag ville bara säga att jag kanske inte kan lägga upp ett kapitel varje dag nu när skolan har börjat...
men ska försöka att lägga upp endå så en del kommer kanske att bli lite kortare men om jag hinner på helgerna så ska jag föröka skriva lite längre kapitel(Y)
om ni vill något eller har några idéer -> [email protected] eller kommenatera på bloggen:)
// kramar Emma:)

– nothing, sa jag och ställde mig försiktigt upp från rullstolen.

Harry kom och hjälpte mig in i bilen bredvid honom och jag spände fast mig.

När han också kom in tänkte jag fråga honom vad det var som hade hänt men jag var för trött och jag ville inte bråka med honom nu.     

Allisons perspektiv

Efter en halvtimme så hade vi kommet hem till min och Natalies lägenhet. Vi hade bestämt att jag skulle sova hos Harry i natt så jag behövde packa lite. När vi kom dit så var båda Natalie och Liam där, dem satt i soffan och pratade när vi kom in.

– how are you? Frågade Liam när vi kom in.

– I’m feeling a bit sick and dizzy, sa jag och satte mig ner bredvid Natalie.

– kan du hjälpa mig med en sak, frågade jag henne och hon nickade.

– I’m just gona go and help Allison with some stuff, sa hon och reste sig upp.

Killarna nickade och vi gick in i mitt rum.

– är det okey om jag sover hos Harry i natt, sa jag och satte mig ner på sängen.

– ja, du behöver inte fråga mig om du får det eller inte, sa hon och log lite.

– okey bra! då får du den stora äran att hjälpa mig att packa en väska med lite grejer i.

Jag sa vad jag behövde ha med mig och hon gjorde som jag sa. Sen gick vi ut till dem andra igen.

– Harry! Sa jag och han tittade upp från tv:n.

– can you help me? Sa jag och höll handen mot honom.

Jag hade fortfarande svårt att gå och det gjorde on o hela kroppen. Ju mer jag gick desto mer illa mådde jag.

– shore, sa han och hjälpte mig till soffan igen.

Jennas perspektiv

Jag knackade på dörren och efter en stund så kom Louis och öppnade dörren. Först tittade han på mig och förstod ingenting.

– I’m Jenna, sa jag och log.

– Yeah, Nialls girlfriend, sa han och jag kände hur kinderna blev rödare och varmare.

Jag nickade bara och han ropade på Niall. Jag gick in så länge och tog av mig skorna och jackan. Jag pratade lite med Louis innan Niall kom.

– wow! Sa han så fort han kom runt hörnet.

Först så förstod jag inte vad han menade men sen så förstod jag att det var mig han menade. Han kom fram till mig och kramade om mig innan han hann se att jag rodnade.

-I will live you alone then, sa Louis och gick iväg.

 -what should we do? Frågade jag när Louis hade gått.

-maybe we could go on a carnival? Sa Niall och tittade undrande på mig.

– shore, but we should ask the other guys, sa jag och tog hans hand i min och log.

– Yeah, we can ask Harry, Allison, Liam and Natalie to, sa han och gick iväg med mig efter sig.

Vi frågade först Zayn om han ville men han sa att han skulle till en kompis. Och Louis var också upptagen.

– I can call Natalie, sa jag och tog upp min mobil.

– shore, sa han och satte sig ner på stolen mitt i mot min.

Hon svarade efter några signaler, hon lät ganska trött.

– hej! sa hon trött.

– hej, det är Jenna, sa jag och log mot telefon.

– hej, jag glömde ringa dig igår. Allison hamnade på sjukhuset och så satt jag där hela dagen och jag glömde helt bort det, sa hon och gäspade.

– men vad hände? Frågade jag.

– hon blev påkörd av en bil. men hon mår bättre nu och har fått komma hem, sa hon och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.

– jag som hade tänkt fråga er om ni kanske ville följa med till en nöjespark idag med mig och Niall.

– ja, visste men jag tror inte att Harry följer med han vill nog vara med Allison.

– visst! Men vi kan komma om en timme och hämta er, sa jag och tittade på Niall.

– bra, då ses vi då, sa hon och la på.

-Natalie and Liam is coming but not Allison and Harry, sa jag och la ner mobile i fickan.

-why not? Frågade han.

– Allison has bine hit by a car, sa jag.

– what? When? Sa han och ställde sig upp.

– Yesterday, sa jag och gick fram till honom.

– but she’s better now and home with Harry, sa jag och tog hans hand igen.

Jag log mot honom och han log tillbaks.

-we can go and visit her before we get to the carnival, sa jag och log enu mer.

– I would like that, sa han och lutade sig fram mot min panna.

Jag lutade mig den sista biten mot hans panna och titta in i hans underbara ögon.

-maybe we should go now? Sa jag när vi hade stått där ett tag.   

Han nickade och vi gick ut i hallen och tog jag fram min jacka och skor och han med. vi ner för trappan och ut på gatan när han tog min hand i hans. Jag log mot honom och kysste honom på kinden.

Natalies perspektiv

När jag hade lagt på så gick jag ut till dem andra för att berätta vad Jenna hade sagt.

-Liam and I are going to a carnival with Niall and Jenna, sa jag och satte mig i soffan bredvid honom.

– sounds fun, sa han och kramade om mig när jag lutade mig mot hans bröst.

 – they are here about an hour, sa jag och tittade på Allison.

– är det okey? Sa jag till henne.

– ja, visst. Vi ses ju imorgon i såna fall. Sa hon och log tacksamt åt mig.

–are you tired? Frågade han och smålog lite.

– yes, are not you? Frågade jag och tittade upp på honom.

-then it’s best for you to get some sleep, sa han och gick fram till mig.

Han reste upp mig och bar in mig i mitt rum och la mig försiktigt ner i sängen. Jag somnade nästa direkt jag var så trött att jag inte ens märkte var Liam gick.

Jennas perspektiv

Nästa morgon så vaknade jag av att min mobil plingade till. Jag vände mig om och tittade vad klockan var redan 12. Jag kollade på mobilen vem det var ifrån, det var från Niall.

”hi, i tought that we maybe could meet up at 2 at my place?:)”   

“shore, I’ll be there;)”

Svarade jag och skickade snabbt iväg det. Jag gick in i badrummet och tvättade av mig lite sedan sminkade jag mig lite lätt bara, med mascaran och lite brun kräm. Sedan var det dags för garderoben och som vanligt så visste jag inte vad jag skulle ha på mig. Jag satte mig ner i sängen och suckade högt. Jag tittade ut genom fönstret för att se vad det var för väder. Solen sken och himlen var klar blå och moln fri. Det får bli en klänning tänkte jag och gick fram till garderoben igen. Så fort jag öppnade den så visste jag vad jag skulle ha på mig för klänning. Den var brun grön och ett hål på ryggen som satt åt lite runt midjan. Den blev perfekt. Jag ställde mig framför spegeln och tittade på mig själv från topp till tå. Jag sprang ner för trappen med min bruna väska i handen in i köket. Mamma stod där och lagade något som luktade som pannkakor.

– gör du pannkakor? sa jag och rusade fram till henne för att se för mig själv.

– ja, din favorit, sa hon och log mot mig.

Jag satte mig ner vid bordet och la upp en pannkaka på tallriken.

– jag hörde när du kom hem i natt, började hon och vände på en pannkaka.

– jaha, sa jag bara och försökte att inte låta som om det var så stor grej.

– vart var du? Frågade hon och vände på sig så att jag inte hade något annat val än att tittade på henne.

– jag var med en kompis, sa jag och hoppades att hon skulle nöja sig med det svaret.

– är det någon jag känner, sa hon och tittade ännu mer på mig.

– nej, sa jag och tog den sista biten av min pannkaka.

– jag måste gå nu, sa jag och reste mig upp och skyndade mig ut till hallen.

– hejdå, ropade jag och slängde igen dörren innan hon hann svara.

Det var nära ögat tänkte jag och gick där ifrån med snabba steg.

Harrys perspektiv

Jag vaknade lite tidigare nästa morgon jag hade somnat nästan direkt i går kväll. Jag tittade på Allisons som låg bredvid mig i sängen, hon var så söt när hon sov. Jag ville inte väcka henne så jag låg kvar. Jag vände mig om så att jag log på ryggen med ena armen bakom huvudet. Jag försökte komma ihåg vad det var som hade hänt men jag kommer inte ihåg mer än det förfärliga skriket. Jag ville inte tänka på det allt var ju mitt fel. Jag pussade henne på hjässan och log mot henne.

– why are you awake? Frågade hon och kisade lite.

– I couldn’t sleep, sa jag och tittade på henne.

Hon kröp upp och la sig å mitt bröst.

– you know that I love you, sa hon och log mot mig.

-you know that I love you to right? Sa jag och flinade lite.

Hon svarade inte utan kysste mig istället och sedan la hon sig ner igen.

Liams perspektiv

Nästa morgon så vaknade av att solen lös rakt på mig i ansiktet. Jag tittade mig omkring för att se vart jag var. Jag kom ihåg att vi hade vart på sjukhuset och att vi kom hem sent i går. Jag satte mig upp i soffan som jag hade sovit på för jag ville inte väcka Natalie när hon hade somnat igår. Klockan som satt på väggen i köket visade att klockan var snart 10. Jag ville inte väcka Natalie än eftersom vi hade kommit hem så sent men jag var ganska säker på att hon ville vara vaken när Allison skulle komma hem. Jag smög in till hennes rum och satte mig på sängen. Jag kysste henne på munnen och hon började röra på sig lite.

– hi beautiful, sa jag och log åt henne.

– hi, sa hon och log tillbaks.

-I tought you wanted to be awake when Allison comes home, sa jag och hon satte sig lite upp.       

-mm shore but first I want to be with you, sa hon och kysste mig.

Jag kysste henne tillbaka och ställde mig upp.

– now you have to get ready, sa jag och gick ut mot dörren.

– I’ll make you some breakfast, sa jag och gick ut till köket för att kolla vad det fanns för något att välja på till frukost.

Allisons perspektiv

Jag vaknade några timmar senare av att sköterskan kom in och väckte mig. hon ville ta lite prover för att se om jag kunde åka hem idag. Harry vaknade med och satte sig i stolen som stod bredvid sängen. medan vi väntade på svararen så pratade vi om allt möjligt, även fast jag kände mig trött och illa mående så försökte jag att inte göra så stor sak av det. Jag ville inte att han skulle vara orolig för min skulle eller att jag var tvungen att stanna på sjukhuset enu längre. Efter några timmar så kom sköterskan tillbaka med provresultatet och hon sa att jag fick åka hem.

-you need to rest for a week before you can get back to your old life, sa hon och bläddrade i sina papper.  

Jag fick några tabletter med mig hem och hon sa att det var vanligt att man kunde må illa och kräkas ibland men att det eventuellt skulle gå över på några dagar. Jag fick en rullstol av sköterskan och Harry skjutsade mig ut mot parkeringen. Medan jag väntade på att han skulle hämta bilen så försökte jag komma ihåg vad det var som hade hänt. Jag hade inte fått reda på något mer än att jag blev på körd av en bil och det ända jag kommer ihåg var att jag hade tagit en bild med några fans till dem och sedan så var det någon som frågade vem jag var.

-what are you thinking about? Frågade någon plötsligt och jag blev lite rädd.

– nothing, sa jag och ställde mig försiktigt upp från rullstolen.

Harry kom och hjälpte mig in i bilen bredvid honom och jag spände fast mig.

När han också kom in tänkte jag fråga honom vad det var som hade hänt men jag var för trött och jag ville inte bråka med honom nu.     

-she has just an concussion and some bruising in her face, legs and back, fortsatte hon.

– I live you alone, sa hon och gick ut.

Harry gick fram till henne och tog tag i hennes hand. Jag tittade på henne hela tiden för att se om hon skulle öppnade dem men det gjorde hon inte.

Jag skyndade mig efter sköterskan och frågade henne när hon skulle vakna.

– we hope she will soon, sa hon och jag gick tillbaka till dem andra.

Harrys perspektiv   

Jag satte mig på stolen bredvid hennes säng och höll henne i handen. Jag kände att jag började gråta lite och torkade snabbt bort dem med andra handen. Jag kände en hand på min axel och jag vände mig om och såg att det var Liam.

-she’s gona be okay, sa han och log lite försiktigt mot mig.

Jag tittade på hennes livlösa kropp och hoppades att hon skulle vaknat snart. Helt plötsligt så rörde hon på handen som jag höll i och jag tittade direkt upp mot hennes ansikte för att se om hade öppnat ögonen.

– hi, sa hon och små log lite mot mig.    

– hi, sa jag och ställde mig upp och kysste henne försiktigt på pannan.

– how are you? Frågade jag och backade lite men släppte aldrig hennes hand.

– i have a headace, sa hon och tog upp handen mot panna.

-what happened, frågade hon när hon hade märkt att hon hade ett bandage runt huvudet.

-don’t you remember? Frågade jag och kramade om hennes hand.

-no, sa hon och tittade på mig.

-you got hit by a car, sa jag och kollade oroligt på henne för att se hur hon reagerade när jag sa det.

Precis då så kom Natalie och Liam in och jag såg att hon sken upp lite och sprang fram till sägen och kramade om henne.

Allisons perspektiv

– jag är så glad att se dig igen, sa Natalie och höll om mig.

– jag är glad att se dig med, sa jag och hon backade lite.

Jag fick en kram av Liam med och sedan kom sköterskan in. Hon berättade för mig vad det var som hade hänt.

-so when can I go home? Frågade jag när hon hade pratat klart.

– probable tomorrow, if you fell better, fyllde hon i och tittade undrande på mig.

Jag nickade lite försiktigt och log lite mot henne.

– that’s good, sa Harry och log mot mig.

Jag nickade och kollade efter en klocka. De satte en på väggen, visarna pekade på halv ett. Jag gissade att det var på natten för straxt efter det så sa sköterskan att det vore bra om jag kunde vila lite mer, så att jag fick åka hem imorgon.

– you should go home, sa jag och tittade på Liam, Harry och Natalie.

– I’ll stay, sa Harry och satte sig ner bredvid mig på sängen och log mot mig.

Liam gav mig en hejdå kram och Natalie med.

– men jag vill inte lämna dig här ensam, sa hon och tittade oroligt på mig.

– men det är okey, vi ses ju imorgon när jag har kommit hem. jag är inte ensam, sa jag och log när jag tittade lite på Harry.

– är du säker? Frågade hon igen.

– ja! gå nu, nästa skrek jag till henne.

Hon tvekade lite i dörren men sen gick hon iväg med Liam. Efter det så gick sköterskan med och då var det bara jag och Harry helt ensamma.

– you should sleep now, sa han och lyte upp täcket åt mig.

– okay, but only if you sleep with me, sa jag och kröp längre ner under täcket och små log mot honom.

Han kröp ner under täcket och jag la mig på ena sidan. Han la sig närmare mig och efter en kvart så kunde jag höra att han började andas tyngre och jag förstod att han hade somnat…

Natalies perspektiv

-should we go home to your place? Frågade jag.

Vi hade kommit ner till parkeringen nu och jag gick med trötta steg med honom.

– you decide, sa han och öppnade dörren åt mig.

-then I decide… that we should go to my place, sa jag när han hade kommit in i bilen.

Efter en kvart så kom vi fram till min och Allisons lägenhet. Jag gick med trötta steg uppför trappan och öppnade dörren, Liam var precis bakom mig. jag slängde av mig skorna och jackan och gick in och satte mig i köket på en stol.

– you tired? Frågade han och smålog lite.

– yes, are not you? Frågade jag och tittade upp på honom.

-then it’s best for you to get some sleep, sa han och gick fram till mig.

Han reste upp mig och bar in mig i mitt rum och la mig försiktigt ner i sängen. Jag somnade nästa direkt jag var så trött att jag inte ens märkte var Liam gick.