your world is my world - kapitel 28

-she has just an concussion and some bruising in her face, legs and back, fortsatte hon.

– I live you alone, sa hon och gick ut.

Harry gick fram till henne och tog tag i hennes hand. Jag tittade på henne hela tiden för att se om hon skulle öppnade dem men det gjorde hon inte.

Jag skyndade mig efter sköterskan och frågade henne när hon skulle vakna.

– we hope she will soon, sa hon och jag gick tillbaka till dem andra.




Harrys perspektiv
   

Jag satte mig på stolen bredvid hennes säng och höll henne i handen. Jag kände att jag började gråta lite och torkade snabbt bort dem med andra handen. Jag kände en hand på min axel och jag vände mig om och såg att det var Liam.

-she’s gona be okay, sa han och log lite försiktigt mot mig.

Jag tittade på hennes livlösa kropp och hoppades att hon skulle vaknat snart. Helt plötsligt så rörde hon på handen som jag höll i och jag tittade direkt upp mot hennes ansikte för att se om hade öppnat ögonen.

– hi, sa hon och små log lite mot mig.    

– hi, sa jag och ställde mig upp och kysste henne försiktigt på pannan.

– how are you? Frågade jag och backade lite men släppte aldrig hennes hand.

– i have a headace, sa hon och tog upp handen mot panna.

-what happened, frågade hon när hon hade märkt att hon hade ett bandage runt huvudet.

-don’t you remember? Frågade jag och kramade om hennes hand.

-no, sa hon och tittade på mig.

-you got hit by a car, sa jag och kollade oroligt på henne för att se hur hon reagerade när jag sa det.

Precis då så kom Natalie och Liam in och jag såg att hon sken upp lite och sprang fram till sägen och kramade om henne.

Allisons perspektiv

– jag är så glad att se dig igen, sa Natalie och höll om mig.

– jag är glad att se dig med, sa jag och hon backade lite.

Jag fick en kram av Liam med och sedan kom sköterskan in. Hon berättade för mig vad det var som hade hänt.

-so when can I go home? Frågade jag när hon hade pratat klart.

– probable tomorrow, if you fell better, fyllde hon i och tittade undrande på mig.

Jag nickade lite försiktigt och log lite mot henne.

– that’s good, sa Harry och log mot mig.

Jag nickade och kollade efter en klocka. De satte en på väggen, visarna pekade på halv ett. Jag gissade att det var på natten för straxt efter det så sa sköterskan att det vore bra om jag kunde vila lite mer, så att jag fick åka hem imorgon.

– you should go home, sa jag och tittade på Liam, Harry och Natalie.

– I’ll stay, sa Harry och satte sig ner bredvid mig på sängen och log mot mig.

Liam gav mig en hejdå kram och Natalie med.

– men jag vill inte lämna dig här ensam, sa hon och tittade oroligt på mig.

– men det är okey, vi ses ju imorgon när jag har kommit hem. jag är inte ensam, sa jag och log när jag tittade lite på Harry.

– är du säker? Frågade hon igen.

– ja! gå nu, nästa skrek jag till henne.

Hon tvekade lite i dörren men sen gick hon iväg med Liam. Efter det så gick sköterskan med och då var det bara jag och Harry helt ensamma.

– you should sleep now, sa han och lyte upp täcket åt mig.

– okay, but only if you sleep with me, sa jag och kröp längre ner under täcket och små log mot honom.

Han kröp ner under täcket och jag la mig på ena sidan. Han la sig närmare mig och efter en kvart så kunde jag höra att han började andas tyngre och jag förstod att han hade somnat…

Natalies perspektiv

-should we go home to your place? Frågade jag.

Vi hade kommit ner till parkeringen nu och jag gick med trötta steg med honom.

– you decide, sa han och öppnade dörren åt mig.

-then I decide… that we should go to my place, sa jag när han hade kommit in i bilen.

Efter en kvart så kom vi fram till min och Allisons lägenhet. Jag gick med trötta steg uppför trappan och öppnade dörren, Liam var precis bakom mig. jag slängde av mig skorna och jackan och gick in och satte mig i köket på en stol.

– you tired? Frågade han och smålog lite.

– yes, are not you? Frågade jag och tittade upp på honom.

-then it’s best for you to get some sleep, sa han och gick fram till mig.

Han reste upp mig och bar in mig i mitt rum och la mig försiktigt ner i sängen. Jag somnade nästa direkt jag var så trött att jag inte ens märkte var Liam gick.


kapitel 28 ute hoppas ni gilllar det:)
kommer ett till senare XD
har ju glömt att säga att om ni vill vara med i novellen
eller har några idéer eller något annat så är det bara att maila mig på [email protected]
Kramar Emma (Y)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0